MC-äventyr och LITO-köp.
I slutet av 90-talet läste jag på nätet att det fanns en sammanslutning
som kallade sig Svenska Offroad Entusiasterna (SOE).Det var ett gäng killar
som samlades kl 9:00 vid Mc Donalds Sveavägen Stockholm på Söndagsmornarna
--- sedan bar det iväg för en dags körning på grusvägar
i Stockholmsområdet.
Jag hade ju min Husqvarna 510 TE som var väl anpassad för sådan
körning.
Jag dök upp första gången tillsammans med 7-8 andra entusiaster.
Just denna gång var det en kille som hette Janne Öst som skulle leda
dagens körning.
Janne blev en god vän och vi körde ofta tillsammans , via honom
lärde jag även känna Kjell Petterson en bilhandlare i Solna som
kallades för "Kart-Kjell". Han hade en otrolig koll på
alla små krokiga grusvägar på Södertörn.
Kjell och Janne(t.h.)
Med hjälp av blå kartan hade han rekat mil efter mil av små
grusvägar på Södertörn. Med Kjell som ledare kunde man
köra 30 mil på underbara grusvägar -- olika från Söndagstur
till Söndagstur.
Jag hade redan då moderna instrument som digitalkamera och GPS med inspelningsfunktion
dvs positionerna lagrades var 100:de meter.
Detta gjorde att jag på dataskärmen i efterhand kunde plotta våra
turer , annars hade jag inte haft en aning om var vi varit.
Exempel på en GPS-plott av Söndagstur
Några av de mest minnesvärda turerna var när den gamle dubble
Världsmästaren i motocross Sten ”Storken” Lundin var med.
Sten var då 69 år gammal . Han är en mycket reko och ordentlig
kille men lite reserverad inför nya bekantskaper. Han följde aldrig
med om det var ett stort följe , högst 3-4st.
En gång var det Sten , Kjelle . Janne , Bosse Rindar och jag. Vi träffades
vid Shell Botkyrka för en dags körning. Sten på en Yamaha SR
500 naturligtvis ombyggd och trimmad efter hans egna idéer.
Sten med sin ombyggda Yamaha, Bosse Rindar och undertecknad.
Jag hade åkt med Sten ett par gånger tidigare och tänkte
att jag nu på något sätt skulle provocera honom att visa hur
fort det går när en Världsmästare drar på det han
kan. Lite kaxigt sa jag till honom ”Sten , nu när vi åker iväg
behöver du väl inte hålla Kärring-tempo hela vägen
utan Du kan väl dra på lite. ”
Han skrattade och påpekade att jag väl får köra om.
Vi körde iväg och jag la mig tätt bakom Sten som körde
i normalt snabbt tempo de första milen. När vi svängde in på
de mycket kurviga grusvägarna mellan Skottvagns Gruva och Åkers Styckebruk
märkte jag snabbt att det var nu han tänkte visa mästartakterna.
Jag fick köra 100% av vad jag vågade och lyckades hålla ”grussprutavsånd”
de 2 milen till Åker.
Det är så att Sten ”Storken” är crosshistoriens ELEGANT
. Han hade en upprätt avslappnad körstil och en utpräglad förmåga
att hitta det rätta och snabbaste spåret.
Hans huvudkonkurrent under den aktiva tiden var Bill Nilsson även han
dubbel världsmästare -58 och -60 (Sten 59 och 61) hade en lite annan
mer ihopkrupen kraftfull körstil (liksom en panther inför ett språng)
Sten och Bill:s olika körstil
Att få förmånen att ligga tätt bakom denna MC-historiens
legend på en tuff grusväg är en upplevelse man aldrig glömmer.
Det var mitt livs MC-tur.
De andra killarna kom lite efter. Vi hade tankat klart i Åker innan Kjelle
som första man dök upp. Han kände sig nog lite frånåkt.
Han hade studerat spåren efter mig och Sten och sa sig kunna avgöra
vilka spår som tillhörde vem ?
Med tanke på att Sten var spårvalets mästare tog jag inte
detta som en komplimang.
Jag talade med annan crossåkare som var aktiv under samma tid som Sten.
Han berättade att han försökte att smyga in bakom Sten under
träningen för att lära sig hans spårval. När Sten
märkte det stannade han bara.
Nåväl vid våra Söndagsturer brukade vi rasta på
natursköna platser och äta medhavd fika.
Sten och Kjell(t.h.)
Vid ett sådant tillfälle talade jag om för Sten att jag gärna
skulle vilja köpa en gammal renoverad crosshoj av den typ han själv
körde under sin storhetstid och undrade om han kände till någon
sådan --- Det blev napp. Han kände till en nyrenoverad Lito som var
till salu ”Den är dyr ,men det är en riktig cykel, inget fejk
, tillv.nr. 26”
Ägaren skulle vara en motorskribent som hette Bo Ingvar Svensson i Landskrona.
Bo Ingvar Svensson
Sten hade varit lite inblandad i renoveringen av 26:an. Här vid en provkörning
26:ans ägare Bo Ingvar hade kommit överens med Sten att köpa
hans gamla världsmästar- Lito som var under renovering . 26:an skulle
säljas inför detta köp.
Jag blev även hembjuden till Sten att titta på hans renovering.
När Sten skulle sätta ihop sin gamla VM-cykel var det ganska mycket
som saknades och fick nyinförskaffas . Detta gäller även flera
väsentliga delar. Den ärrade tanken fanns dock kvar liksom bla. gaffel
och baksving.
Bjöds på fika av Sten och hans fru Britt i deras villa i Nacka.
Nåväl jag tog kontakt med Bo Ingvar . Köpte 26:an av honom
och han i sin tur köpte Stens Lito som han sedermera sålde till ett
amerikanskt museum. Finns på nätet under adressen http://www.mxworksbike.com/index.php/1961-monarch-lito
Sten och hans Lito beskrivs där på ganska många sidor och bilder.
Säkerligen är det Bo Ingvar som är författare och fotograf
Sten's LITO hos MXworkbike.com Amerikanskt MC-museum
Bo Ingvar är en intressant person med stort motorintresse. Han har varit
redaktör för ett antal motorhistoriska publikationer bla. om Mercedes
förkrigs kompressorbilar . Han är också konstnärligt begåvad.
Jag har tex. ett antal litografier på gamla svenska Crossmästare
(Sten Lundin , Bill Nilsson , Gunnar Johansson , Rolf Tibblin). De är signerade
av honom själv samt respektive mästare.
Jag träffade Bo Ingvar första gången när jag åkte
ner för att titta på 26:an. Det var strax före jul 1999 och
han hade i sin fotoatelje ställt upp Liton framför ett bord med uppdukat
kaffe , pepparkakor, lussebullar och levande ljus . Han var oerhört motorkunnig
och intressant att lyssna på.
Jag förstod dock ganska snart att han i vart fall inte hade kört
Liton särskilt mycket. När jag ville provköra verkade han lite
bekymrad. ”Tror du att du kan rulla igång den ” Det verkade
nästan som han inte ens visste hur man startar den. Det visade sig ha sina
skäl.
Han berättade att han varit på en fest med några gamla crossåkare
. Efter att antal öl fick de för sig att de skulle gå ner i
källaren och starta upp värdens gamla 500 cc crossmaskin. Värden
skulle kicka med träskor på sig och råkade ut för ett
maffigt bakslag så benet slogs tvärt av .
Detta var bakgrunden till att han inte gärna ville kicka Liton.
Sedermera har jag lärt mig hur man startar den på första försöket
även om den stått i månader.
Man lägger i en växel och drar motorn baklänges så att
kolven står just efter kompressionsläge därefter flödar
man rikligt och trampar till på kicken med full kraft. Absolut inte något
gaspådrag.
Då smäller den igång med ljuvliga toner. Man göre sig
icke besvär med lågskor eller träskor -- grova MC-stövlar
skall det vara.
Bo Ingvars noggranna källforskning och lättsamma skrivstil kan man
njuta av i tex hans artikelserie i "Motocross" om
Lito Nr 26 och Litoverken.
Det skall också nämnas att den som renoverade 26:an på uppdrag
av Bo Ingvar var
Henry Nilsson i Vegby
Henry Nilsson "in action"
26:an under renovering i Henrys verkstad
Fika hemma i Henrys Kök
English please